I slutändan handlar allt om inställning, för att uppnå de där fina resultaten..
Två gånger i veckan står det Ben på mitt egna träningsupplägg och det har det gjort nu under en längre tid. Anledningarna bakom det…är många och argumenten för…är långt fler än de som är emot. När vi tränar ben får vi alla de positiva effekterna som styrketräning ger i största allmänhet (så som ökad ämnesomsättning och en indirekt testo-boost) men i större dos, eftersom musklerna som då tränas helt enkelt är större.
Mina egna båda benpass innehåller allt från tunga basövningar utförda i sann hard-core-style med fria vikter och färre reps till varianter på övningar i maskiner med vinklar, lättviktsreps och annat finlir. Fördelningen av övningarna i de olika passen gör jag utifrån fokus på fram- och baksida. Vid varje tävling mäter jag sedan och utvärderar resultatet av mitt upplägg med träning. Till min förtjusning noterades en ökning på baksidan lår och en förbättrad bak vid den senaste avstämningen, vilket nu riktat blickarna till framsidan – då allt i denna galna fitnessvärld handlar om symmetri.
Mitt träningspass för framsidan av benen startar jag i Bensparken – ett exempel på en övning med finlir och nördiga vinklar i en maskin.
I ständig strävan att låta hela muskeln arbeta ställer jag in mothållet maximalt infällt under sitsen i maskinen (känslan ska vara att ni aldrig kommer ut levande därifrån…).
Jag trycker hela ryggtavlan mot sitsen och greppar beslutsamt om handtagen vid sidan av min kropp innan jag explosivt sparkar iväg mothållet som vilar mot mina ben strax ovanför fötterna (hävarmen ska ju vara så lång som möjligt). En mikrosekund av press i kontraherat läge och en långsam retur får avsluta varje repetition. Vikten är lätt men ansträngningen tung. Seten varierar jag från 4-6 och då ofta med drop på de två sista..
